medlem banner

Butikerna är en samarbetsorganisation för små och medelstora butiker inom detalj- och servicehandel i Sverige. Vi representerar många olika områden inom handeln då våra cirka 4 500 medlemmar är fördelade på 8 branschorganisationer. Vi arbetar i huvudsak med opinion, näringspolitik och medlemsförmåner.

Svensk Cykling: "Endast småsmulor satsas på cykling"

cyklar

Staten satsar 522 miljarder kronor på infrastruktur de kommande tio åren. Av den summan får cyklingen mindre än tio promille.

– Regeringen och regioner säger sig vilja öka cyklandet, men erbjuder bara småsmulor för att åstadkomma detta, säger Klas Elm, ordförande i Svensk Cykling. Svensk Cykling har hela listan på statens cyklingssatsningar, län för län.

Trots att mellan 10 - 20 procent av befolkningen cyklar regelbundet, och att såväl regering som regioner säger sig vilja öka cyklingen, så kommer statens satsningar de kommande tio åren inte att räcka för att nå godtagbar standard. Och utan utbyggd cykelinfrastruktur, ingen ökad cykling:

– Regeringen och regioner säger sig vilja se ett ökat cyklande, men erbjuder bara småsmulor för att åstadkomma detta, det är mycket illavarslande, säger Klas Elm, ordförande i branschorganisationen Svensk Cykling.

Staten kommer att satsa 522 miljarder kronor på transportinfrastrukturen 2014-2025. 2013 tog Trafikverket och länsplaneupprättarna fram planer för hur pengarna ska användas i enlighet med riksdagsbeslutet. Men bara en försvinnande liten del, mindre än tio promille, kommer att gå till cykelvägar. Det visar den genomgång av de 21 länstransportplanerna och den nationella transportplanen som trafikexperten Krister Spolander gjort med bidrag från Svensk Cykling.

– Då har bedömningen ändå varit generös när det gäller diffusa siffror som är ganska vanliga i dessa planer. Regeringens expertorgan Trafikanalys som varit mer restriktiv kommer fram till en ännu lägre siffra för cykelvägar, säger Krister Spolander.

Räknar man på cykelsatsningar i kronor per invånare och år kan konstateras att Gotland, Jämtland och Västernorrland satsar mest. Minst satsar Västmanland, Värmland och Östergötland. I folkrika län som Stockholm och Skåne ligger satsningarna på 28 kr per invånare och år respektive 26 kr per invånare och år, vilket placerar båda länen långt ner i tabellen. I de två fallen syns också tydliga exempel på avståndet mellan behoven och de tilldelade pengarna:

- I Stockholms län uppskattar man att det skulle kosta 2,2 miljarder att bygga ut det regionala cykelnätet till lägsta godtagbara standard. Den statliga satsningen i Stockholms läns plan fram till 2025 uppgår till drygt 0,7 miljarder – knappt en tredjedel av behovet.

- I Skåne läns transportplan sägs att 3-4 miljarder kronor krävs för att göra Skåne till en cykelregion, inkluderat såväl statliga som kommunala vägnätet. Men den planerade statliga satsningen uppgår bara till en tiondel.

Hälften av alla satsningar ligger först efter 2020, vilket också får allvarliga konsekvenser.

– Erfarenheten talar för att cykelpengarna då försvunnit till annat och krympt med en fjärdedel, i en del län med hälften, pengarna är således inte ens säkrade, säger Klas Elm.

Några län utmärker sig särskilt, då de förlagt större delen av sina insatser till de sex sista åren: Västmanland (100 %), Kalmar län (75 %), Västra Götaland (74 %), Halland (70 %), Östergötland (69 %) och Gävleborg (64 %).

I många län krävs kommunal medfinansiering för cykelvägar i det statliga vägnätet, detta trots att det egentligen är statens ansvar. Men på senare år har det vuxit fram en praxis i många län att kräva kommunerna på pengar. Annars blir det ingen cykelväg. Detta krav finns uttalat i följande län: Sörmland, Östergötland, Jönköping, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västmanland.