medlem banner

Butikerna är en samarbetsorganisation för små och medelstora butiker inom detalj- och servicehandel i Sverige. Vi representerar många olika områden inom handeln då våra cirka 4 500 medlemmar är fördelade på 8 branschorganisationer. Vi arbetar i huvudsak med opinion, näringspolitik och medlemsförmåner.

Vill visa hur man skapar en extra jul!

Den nybildade organisationen Leksaksbranschen har en stor kick off den 24 februari.
- Vi hoppas att många tar chansen till en dag med massor av intressanta föredragshållare, säger Lena Hedö, på Leksaksbranschen.
- Vi kan lova en informativ, intressant, spännande och inte minst en kul dag på Hotel Rica på Slöjdgatan i Stockholm där vi börjar klockan 13.00. Dagens moderator är Erik Rolfhamre från MonologMakaren och under eftermiddagen kan du lyssna på följande personer:
Ulrich Brobeil, Branschföreningen DVSI, Tyskland
Ulrich talar om den tyska leksaksbranschens arbete med att skapa "Barnens Dag", samt ett projekt som rör sällskapsspel i undervisningen i Tyska skolor. Har Tyskland lyckats skapa "en andra jul"? Vad kan vi lära av Tyskland?
Catherine van Reeth, Toy Industries of Europe, Bryssel
Catherine är chef för leksaksbranschens europeiska lobbyorganisation. Hon kommer att tala om arbetet med att driva leksaksbranschens frågor i Bryssel. Vilka är de stora utmaningarna för företag i branschen? Vilka politiska beslut kommer att påverka oss mest? Hur kan vi påverka?
Christian Ewert, ICTI CARE Foundation, USA/Kina
Christian är chef för branschens hyllade satsning på etisk produktion. I Kina produceras världens leksaker. Hur är arbetsförhållandena? Vad har branschens CSR-arbete med ICTI CARE Process gjort för skillnad? Vad är det i övrigt som händer i Kina – inhemsk efterfrågan, kostnads-, och löneutveckling, energitillgång etc?
Jesper Svarén, Konsumentenheten, Justitiedepartementet, Sverige
Jesper har arbetat med den alldeles färska lagen om leksakers säkerhet. Vad är regeringens konsumentpolitik i allmänhet och "leksakspolitik" i synnerhet. Vad har hänt och vad är på gång?
Mikael Schmidt m fl., Konsumentverket, Sverige
Mikael är enhetschef på Konsumentverket, den myndighet som har ansvar för marknadskontroll för den svenska leksaksmarknaden. Hur ser Konsumentverket på Leksaksbranschen? Vad kommer vara prioriterat i kontrollen av leksaksmarknaden?
Pär Strömbäck, Dataspelsbranschen, Sverige
Dataspelsbranschen har haft en fantastisk omsättningsökning. Hur har de gjort? Vad kan vi lära i leksaksbranschen? Vilka är de kommande trenderna?

Vill beskriva "vardagen" för spelbolagen

Svensk Servicehandel har haft ett arbetsmöte med Svenska Spel, där man ingående beskrivit hur vardagen ser ut för ombuden inom servicehandeln. Man planerar att göra samma sak med ATG.
- Vi vill helt enkelt berätta vad vi ser och hör om hur ombuden har det med lönsamhet och annat. Ofta kontaktar de oss när det är problem, säger förbundets vd Bengt Hedlund och påpekar att även stora duktiga ombud kan ha lönsamhetsproblem.
- Vi vill att spelbolagen ska se hur situationen rent allmänt ser ut för företagare inom servicehandeln. Under de senaste 15 åren så har exempelvis såväl löner som hyror stigit med vardera 40 procent. Det är viktigt att Svenska Spel och ATG har denna kunskap när de formar avtal och provisioner, avslutar Bengt Hedlund.

Butiksrånen minskade rejält under 2010

Statistiken på butiksrån för hela förra året visar en rejäl minskning vilket naturligtvis är mycket glädjande.
- Men orsakerna är inte helt lätta att utreda och förklara, säger Per Geijer, säkerhetschef  i Svensk Servicehandel & Fast Food.
Totalt minskade rånen med 21,6 procent, från 1 154 rån 2009 till 905 rån 2010. Rån med skjutvapen minskade med 29,4 procent, från 490 rån 2009 till 346. Rån utan skjutvapen minskade med 15,8 procent, från 664 rån 2009 till 559 rån 2010. Siffrorna är preliminära. Totalt sett har dock butiksrånen i Sverige ökat med 15,3 procent mellan år 2000 och 2010.
Per Geijer berättar att två av de tre län som står för majoriteten av Sveriges butiksrån, Stockholm och Skåne, visar på en kraftig nedgång med 28,9 procent, respektive 3,.4 procent.
- Det tredje länet med hög utsatthet, Västra Götaland, redovisade endast en nedgång med 9,4 procent. Det är oklart varför utvecklingen varierar på detta sätt.
Utvecklingen skiljer sig även kraftigt mellan de olika aktörerna i handeln. Vissa kedjor visar på kraftiga nedgångar, samtidigt som andra tyvärr kan se tillbaka på ett år av ökningar av butiksrånen.
- Dessa aktörer behöver använda våren för att analysera varför utvecklingen har sett ut på detta sätt. Ett gott samarbete inom exempelvis Handelns säkerhetsgrupp bör kunna ge svar på vilka åtgärder som varit framgångsrika i vissa kedjor och varför andra inte riktigt nått hela vägen fram, säger Per Geijer och påpekar att det inte så lätt att veta varför det har varit färre rån.
- Nedgången är mycket glädjande, men orsakerna är inte helt lätta att utreda. Handelns arbete med att uppmärksamma butiksrånen i kampanjen "Nu får det vara nog!" bör ha haft effekt. Även butikernas envisa arbete med att förstärka skyddet, installera kameror, utbilda personal med mera kan nog anses ha bidragit.
- En ovetenskaplig gissning är dock att vädret i inledningen av 2010 har varit en stor och viktig orsak till att rånen har minskat så kraftigt. Med den stränga kyla som dominerade Sverige under årets första månader blev butiksrånen svåra och obekväma att genomföra. Tanken på att stå utomhus och kartlägga en butik i -30° lockade inte, speciellt med tanke på det begränsade rånbyte som blir resultatet i majoriteten av alla butiksrån.
Initialt kan detta ha lett till att de gärningsmän som hade kapacitet att utföra andra brott valde att göra det istället. Kvar blev de som hade svårt att hitta nya jaktmarker. Enligt Per Geijer bekräftas detta av en mycket hög andel butiksrån utförda av amatörmässiga, desperata gärningsmän i början av året.
Gissningen var dock att rånen skulle öka i samband med att medeltemperaturen gjorde detsamma. Detta skedde dock inte utan den inledande nedgången har varit relativt konstant under året. Varför blev det så? - Min gissning är att det beror på fler faktorer. De gärningsmän som tvingades ändra sitt modus och sin typ av brottslighet kan ha stannat kvar i den nya "verksamheten". Denna teori styrks av att det är rimligt att andra typer av brott ger större avkastning och mer "cred" än vad enkla butiksrån ger. En annan viktig faktor, kanske den viktigaste, är att när färre rån genomförs minskar även pratet om denna typ av brott i gärningsmännens nätverk och vänkrets. Minskat prat minskar risken för att andra lockas att utföra brott mot just butiker, avslutar Per Geijer.