Årets mest efterlängtade löningsdag är här - så här spenderar svenskarna sin lön

Vintern känns ofta som allra mörkast i början av året, och veckan innan löning i januari brukar generellt benämnas som årets fattigaste vecka. Klarna har tillsammans med SIFO tagit tempen på svenskarnas inställning till löning för att ta reda på vad svenskarna köper direkt när pengarna kommer in på kontot - och vad de allra först sparar in på när lönen börjar ta slut.

För många har väntan på lönen känts extra lång under januari efter den utgiftstunga perioden i slutet av året med shoppingintensiva perioder som Black Week, julhandel och mellandagsrea samt resor, mat och andra festligheter under jul- och nyårsfirandet.

- När lönen nu kommer kan det bli svårare att ta sig fram livsmedelsbutiken än på köpcentret med tanke på att livsmedel är det första som mer än hälften av svenskarna väljer att spendera pengar på, säger Viveka Söderbäck, Klarnas expert på konsumentbeteende.

Det första svenskarna spenderar sin lön på:
1. Livsmedel (53%)
2. Shopping (7%)
3. Café, barer och restauranger (7%)

Men det är inte bara i januari som många upplever att pengarna börjar sina mot slutet av månaden. Även om 84% av de yrkesverksamma som deltog i undersökningen* uppgav att pengarna räcker till hela månaden, upplevde var sjunde svensk att de inte gör det. Det är framförallt kvinnor som upplever att pengarna inte räcker till, och ofta överför pengar från sitt sparkonto i slutet av månaden.

Det första svenskarna sparar in på när lönen börjar ta slut:
1. Shopping (29%)
2. Café, barer och restauranger (17%)
3. Festande (12%)

De digitala verktygen som hjälper konsumenter att hålla reda på ekonomin blir fler och fler, men det är många svenskar som ännu inte utnyttjar möjligheten.
• 1 av 4 svenskar har eller vill ha en digital app som hjälpmedel för att få en bättre översikt över sin ekonomi - och detta gäller nästan hälften av svenskarna i åldersgruppen 18-29 år.
• Av de som redan använder en digital app är det vanligast bland personer i åldersgruppen 18-29 år (29%), höginkomsttagare (21%), och män (20%).

- Det kommer fler och fler smarta lösningar som hjälper konsumenter med vardagsekonomin. De digitala verktygen blir både fler och bättre, och jag tror att vi kommer uppleva en kraftigt ökad användning av dessa i framtiden. Det är också troligt att fler banker kommer att vilja erbjuda sina kunder en förbättrad överblick över privatekonomin jämfört med dagens linjära plus- och minusposter på kontoutdraget, säger Viveka Söderbäck.

Digitala betalningsmetoder är på frammarsch, och de traditionella kreditkorten är mindre populära bland yngre konsumenter. Anledningarna till detta är flera:
• Hälften är negativa till att använda kreditkort
• Främst är det kvinnor (59%) och personer yngre än 30 år (65%) som är negativt inställda till att använda kreditkort.
• Var tredje man som är negativ till användningen av kreditkort uppger att det är med anledning av räntor.

- För många har det traditionella kreditkortet spelat ut sin roll och de yngre generationerna har ofta en negativ inställning till kredit överlag. Det är för att möta dessa förändrade behov, vi har tagit fram ett betalkort som erbjuder personlig anpassning och flexibla betalsätt. Konsumenten ställer själv in vilka belopp som ska dras direkt från kontot eller samlas på en månadsfaktura. Att skapa smidiga köpupplevelser samtidigt som vi hjälper våra kunder att få en god överblick och kontroll över vardagsekonomin är viktigt för oss då vi ser att konsumenterna efterfrågar detta, säger Viveka Söderbäck.

* 1069 svenskar deltog i Klarnas undersökning