Jessika Kristensson är inte ensam om att ha fått straffavgift efter det att Skatteverket vid kontroller noterat att kvitton inte har lämnats ut aktivt vid köp. Hon är medveten om att hon gjort fel men ifrågasätter sättet att arbeta med detta från myndigheternas sida. Läs hennes debattinlägg och kom gärna med synpunkter.

Skatteverket gjorde vid tre tillfällen i hösta provköp i mitt gatukök och fann då att kvitto inte hade erbjudits vid fem av sex tillfällen. Det första köpet gjordes i september, det andra i oktober och det tredje i november.

Den 10 december fick jag besked om att detta skulle medföra en kontrollavgift på 10 000 kronor och begärde en omprövning av ärendet. I slutet av februari fick jag svaret att detta inte godkändes.

Jag är väl medveten om att man vid tre tillfällen under tre månader funnit att min personal inte frågat och lämnat fram kvitto till provköparen. Mina synpunkter har inte med själva sakfrågan att göra. Det handlar i stället om hur dessa provköp går till och vad man skulle kunna göra för att hjälpa i stället för att stjälpa.

Om jag efter det första tillfället i september hade fått vetskap om att viss personal inte lämnat ut i kvitto (gärna i kombination med en varning) så hade det direkt lett till att jag pratat med aktuell personal och vidtagit åtgärder. I stället gjordes det ytterligare två provköp inom två månader och i mitten av december kom - som en total överraskning för mig - beskedet om att jag ska betala
10 000 kr i avgift.

Den anställda som var inblandad vid de här tillfällena jobbar inte längre kvar hos mig.

Jag vill hävda att om Skatteverket gjorde sina kontroller och direkt meddelade att fel begåtts, så skulle man få en bättre efterlevnad av lagen om kassaregister och kvittoutlämning, än när man plötsligt lägger en stor avgiftssumma för händelser som begåtts flera månader tillbaka.

Vårt utgångsläge är att alltid erbjuda kunden kvitto på ett aktivt sätt. Någon gång då och då när det är stressigt med lång kö och många bollar i luften samtidigt, kan man missa. Det är mänskligt och inte brottsligt anser jag och efterlyser samarbete mellan handlarna och skattemyndigheten.

Jag tycker att man borde ta hänsyntill följande:

• Felaktivitet eller passivitet berott på felbedömning av en regel eller betydelse av faktiska förhållanden som till exempel stressiga situationer i samband med försäljningen.
• Att avgiften inte står i rimlig proportion till felaktivitet eller passivitet – för mig är 10 000 kronor en svidande stor summa.
• En oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket har funnit anledning att anta att avgift ska tas ut utan att den som avgiften gäller ska lastas för dröjsmålet – att vänta nästan tre månader efter det första provköpet med att meddela att felaktivitet begåtts är inte rimligt. Jag borde i stället fått möjlighet att rätta till problemet.

JESSIKA KRISTENSSON
Nya Pålles i Klippan