Barns hjärnor stimuleras av färg och som en naturlig följd av detta söker barn redan från början i livet sig till färg. Små barn föredrar starkare kulörer, i fyra- till femårsåldern börjar de förstå olika nyanser som lila, beige, brun och turkos. Men ibland kan det bli för mycket av det färgglada, balans i färgvalet gäller.

Dessa intressanta rön kommer från Beckers som i höst satsar speciellt på färg och barn. Färg och dess nödvändiga betydelse finns med oss från början i livet och är ett nedärvt biologiskt beteende. Redan det lilla spädbarnet börjar utveckla färgseendet och efter en vecka kan de se rött, orange, gult och grönt.

Om barn vistas i en miljö där det finns en balans av färger, stimuleras deras hjärnor. Att små barn som ständigt är i utveckling söker sig till färg, är alltså ingen slump. Som ett naturligt led i deras upptäckarlust väljer de alltså färg framför vitt. Och om de lite äldre barnen får bestämma blir det gärna mycket av det färgglada. Barn är som bekant inte rädda för att göra misstag, de drar sig inte heller för att lekfullt experimentera och utforska. Den mest vedertagna förklaringen till att yngre barn visar en stor kreativitet är att de inte har utvecklat ett konventionellt tänkande och helt enkelt inte tar hänsyn till andras åsikter.

Hur ska man då som vuxen låta barnen få fritt spelrum för sin lust till färg, men samtidigt hitta en balans för dem så att mängden av färgintryck blir lagom? För så är det. Balansen i färgval gäller, för mycket säger ”kaos” till hjärnan. Tipset är: Se dig omkring i naturen där det finns en jämn bas av grönska, gröna skogar och marker, bruna berg och dalar – och hur sedan det lilla sticker ut i färg - blommor, bär, växter. Balansen är tydlig när det är en jämn bas, med de starkare färgerna som inslag. Ett tankesätt som vi kan översätta när det kommer till att stötta barnen när de ska färgsätta sina rum och en tumregel för att hitta balans är att välja upp till tre huvudkulörer, men inte fler.

Vi vet att små barn föredrar starka färger och att deras blickar instinktivt dras till färg som fångar deras intresse. I fyra- till femårsåldern börjar de bli nyfikna på olika nyanser som lila, beige, brun och turkos. Barns favoritfärger förändras inte helt oväntat i takt med att de växer. Kanske inte alltid i smak med vad vi vuxna tycker?!

Som underlag till Beckers stora satsning där Barn sätter färg på Sverige, har Samuel West, psykolog och kreativitetsforskare på Institutionen för psykologi, Lunds universitet, sammanställt litteraturstudien ”Barns kreativitet och färgpreferenser”.