Skip to main content

Nyhetsarkiv

Hög tid att licensiera försäljning av tobak

Licensiering 450

Den okontrollerade försäljningen av illegal, förfalskad och obeskattad tobak fortsätter att växa.
Samhället går miste om viktiga skatteintäkter, seriösa handlare om intäkter och försäljningen tar sikte på unga. Myndigheterna har svårt att agera, eftersom regelverket är tandlöst och straffsatserna låga.
Därför anser vi att det är hög tid att införa ett rejält och väl fungerande licenssystem för försäljning av tobak, skriver Bengt Hedlund, vd i branschorganisationen Convenience Stores Sweden, i en debattartikel.

 

På papperet måste den som vill sälja tobak i Sverige anmäla detta till sin kommun, som sedan ansvarar för tillsynen. I teorin kan den som bryter mot reglerna genom att sälja illegal tobak, eller genom att sälja till minderåriga, bli av med sitt tillstånd. I praktiken händer det sällan.
Sedan villkoren infördes har mycket få oseriösa handlare fått påpekanden från kommunen. Endast någon enstaka har fått sitt tillstånd indraget.

Att smuggla och sälja illegal tobak är minst lika lukrativt som narkotika – men risken att åka fast är långt mindre.
Därför är det inte förvånande att den organiserade illegala införseln och försäljningen fortsätter att öka, bland annat på skolgårdar. Regelbundna årliga undersökningar visar att var sjunde cigarett som säljs i Sverige är illegal eller obeskattad. I vissa städer är siffran så hög som 25 procent.
Problemet är väl känt och har funnits i flera år – och växer i omfattning utan att något görs.

En orsak är att straffskalan för illegal försäljning är låg.
En annan är att kommunerna saknar resurser att utöva tillsyn.
En tredje är lagstiftningens utformning.
Trots att flera gatuhandlare och oseriösa handlare avslöjats med stora lager illegal eller obeskattad tobak har de sluppit undan eftersom domstolar inte kunnat bevisa att tobaken inte varit för enskilt bruk.

Det är desillusionerande och ett stort problem för myndigheter, för seriösa handlare och för föräldrar som inte vill att deras barn ska exponeras för tobak.
Ett fjärde problem är den sekretess som begränsar utbytet mellan myndigheterna. Skatteverket får exempelvis inte ge polisen information om vilka de har under uppsikt, och vice versa. Detta trots att det finns många bevis på att just samverkan mellan myndigheter är ett effektivt verktyg mot illegal försäljning.
Det är, kort sagt, dags att inse att systemet inte fungerar och att något måste göras.
Men det måste vara insatser som är genomtänkta, ger resultat och som inte skapar onödiga inskränkningar i människors och företags vardag.

Den bästa vägen, anser vi, är att införa ett heltäckande licensieringssystem. Om ett sådant utformas enligt samma principer som gäller för alkohol införs en tydlig ordning för alla.
Den som bryter mot reglerna förlorar sitt tillstånd eller sin licens.
Det borgar för noggranna ålderskontroller och ansvarsfull handel.
Om man dessutom tillför resurser till landets kommuner, så att de kan utöva rejäl tillsyn även över tobaksförsäljningen, har man kommit en bra bit på vägen mot ett fungerande system.
Om sedan Polisen prioriterar upp insatserna mot illegal tobak, går det att åstadkomma synbara förändringar.
Lägg därtill förenklad sekretess mellan myndigheter, så kan Skatteverket, Tullen och Polisen få ökade möjligheter att styra upp tillämpningen.

Ett licenssystem kostar förvisso pengar, men det gör den illegala försäljningen också. Bara i fjol beräknas skattebortfallet till följd av illegal tobaksförsäljning uppgå till 1,3 miljarder kronor.
Vår uppfattning är att licenssystem är rätt väg att gå, eftersom det inför tydliga regler och inte missgynnar seriösa handlare.

Att folkhälsominister Gabriel Wikström (S) funderar på en sådan lösning är mycket välkommet. Däremot hoppas vi att regeringen avstår från andra, mindre effektiva och direkt destruktiva alternativ som införande av neutrala förpackningar eller exponeringsförbud för tobak i butik som bland annat har föreslagits i Tobaksdirektivsutredningens slutbetänkande.

Sådana åtgärder kan se kraftfulla ut på papperet, men studier från exempelvis Australien visar att de inte tycks få någon effekt på själva rökningen; de får inte fler människor att sluta röka.
Däremot medför de stora ingrepp i varumärkesrätt och yttrandefrihet, samt orsakar stora kostnader och administrativa pålagor för seriösa handlare, vilket kan leda till butiksdöd i hela landet – samtidigt som de också, ironiskt nog, tycks stärka den illegala handeln.

Låt istället legala produkter säljas öppet, men under strikt reglerade former. Och låt de människor som valt att röka göra det – men se till så att den okontrollerade försäljningen till unga försvinner.
Då har du tagit ansvar på riktigt, Wikström.

BENGT HEDLUND