Regeringen har föreslagit en ny lag mot bluffakturor som ska börja gälla från och med den 1 juli i år. Det blir ett nytt brott som enligt förslaget ska heta ”grovt fordrings-bedrägeri” och som kommer att finnas i en ny paragraf i brottsbalkens nionde kapital med nummer 3a§.

Den som ska kunna straffas för detta brott är den person som direkt eller via ett bolag till en vidare krets riktar betalningsuppmaningar i syfte att vilseleda till handling som innebär vinning för gärningsmannen och skada för mottagaren eller någon i vars ställe denne är. För detta brott ska det gå att döma till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Med denna nya lag vill man komma åt bluffakturor, som ju är ett förfarande som går ut på att skicka en betalningsuppmaning i någon form till en mottagare som inte tidigare har haft någon kontakt med avsändaren. Det kan handla om fakturor från okända leverantörer, eller fakturor där fakturautställaren har fått fakturan att likna en faktura från någon välkänd leverantör, eller erbjudanden som varit utformade som fakturor men där det har varit svårt att upptäcka att det har varit fråga om ett erbjudande.

Om betalningsuppmaningar genom bluffakturor resulterar i betalning eller inte beror i huvudsak på vilken påverkan innehållet och utformningen av själva fakturan har på mottagaren, det vill säga om mottagaren kan luras att betala för att fakturan ser trovärdig ut. Betalning kan i flera fall av bluffakturor ske utan att betalaren själv inser att han eller hon har drabbats av en bluffaktura.

Det som kommer att bli straffbart enligt denna nya lagparagraf är att betalningsuppmaningar ska vara riktade till en vidare krets. Utskicken med betalningsuppmaningar ska alltså ske till många mottagare. Om det bara har skett till en eller ett fåtal personer handlar det om ett vanligt bedrägeribrott. Det är den organiserade och systematiska brottsligheten med bluffakturor som man vill komma åt med denna nya lag. Utskicken behöver inte ens har gått iväg för att det ska vara ett grovt fordringsbedrägeri om polisen hittar vid ett tillslag ett stort antal upptryckta bluffakturor eller färdiga adresslistor som ska användas för utskick av sådana fakturor.

Vidare ska syftet med betalningsuppmaningarna vara att vilseleda, det vill säga att lura mottagaren att betala enligt betalningsuppmaningen. Ett sådant syfte att luras anses föreligga om avsändaren inte tillhandahåller den typ av varor eller tjänster som fakturan avser. Den som har mottagit en bluffaktura och har betalat fakturan har ställning som målsägande i en rättegång om grovt fordringsbedrägeri, och därmed rätt till skadestånd.

Avslutningsvis, är det dock viktigt att här understryka att denna nya lag om grovt fordringsbedrägeri inte omfattar så kallade fakturabedrägerier efter kontakt. Med detta menar lagstiftaren betalningskrav som har eller påstås ha föregåtts av en kontakt mellan avsändaren och mottagaren, vanligtvis ett telefonsamtal, och som enligt avsändaren har resulterat i ett avtal mellan avsändaren och fakturamottagaren.

Hit hör sådana fall där avsändaren grundlöst påstår, hittar på, att ett avtal har ingåtts i exempelvis ett telefonsamtal mellan parterna, eller sådana avtal som fakturamottagaren på olika sätt i telefonsamtalet har blivit vilseledd eller pressad att ingå. Här gäller det fortfarande för mottagaren att motsätta sig kravet på betalning på den grunden att det inte finns något giltigt avtal mellan parterna.

DAN-MICHAEL SAGELL
Advokat, Butikernas konsult i affärsjuridiska frågor