Riksbanken undersöker om det är möjligt att ge ut ett digitalt komplement till kontanter, så kallade e-kronor. En e-krona har potential att motverka några av de problem som kan uppstå på en framtida betalningsmarknad när kontantanvändningen minskar i snabb takt.

Detta är ingen unik situation; staten har vid ett flertal tidigare tillfällen behövt överväga sin roll på betalningsmarknaden när denna förändrats.

En e-krona skulle ge allmänheten tillgång till ett av staten garanterat digitalt komplement till kontanter och flera betaltjänstleverantörer skulle kunna ansluta sig till e-kronasystemet. Idag erbjuder Riksbanken endast deltagarna i RIX digitala betalningar. Genom att fungera fristående från den infrastruktur som det kommersiella banksystemet använder, skulle e-kronasystemet också kunna göra betalningssystemet mer robust vid eventuella driftsstörningar i exempelvis systemet för kortbetalningar.

Kontantanvändningen minskar
Under 2000-talet har vi i Sverige sett att kontantanvändningen minskat samtidigt som kortbetalningar och, på senare år, Swish blivit allt vanligare. Andelen kontanta betalningar i handeln har minskat från nära 40 procent 2010 till cirka 15 procent 2016. Två av tre konsumenter säger sig klara sig utan kontanter och lika många använder huvudsakligen kort för betalningar under 100 kronor. Sverige kan inom en inte allt för avlägsen framtid bli ett samhälle där kontanter inte längre är allmänt gångbara. Utvecklingen på den svenska betalningsmarknaden är unik i ett internationellt perspektiv.

Utvecklingen är en del av en större digitaliseringstrend i samhället och en rörelse mot en betalningsförmedling i Sverige som bedrivs helt i privat regi och är koncentrerad till ett fåtal kommersiella aktörer, betaltjänster och infrastrukturer. På sikt kan denna koncentration hämma konkurrensen på marknaden och göra samhället sårbart.

Vilken teknik som skulle fungera bäst för en e-krona är en fråga som kommer att utredas vidare inom projektet. Såväl ny som mer beprövad teknik kan komma att bli aktuell, liksom samarbete med såväl myndigheter som privata aktörer.

E-kronakonceptet
Projektet föreslår följande utformning av en e-krona för det fall att Riksbankens direktion ser ett behov av att introducera en digital centralbankspeng:
• E-kronan är primärt avsedd för mindre betalningar mellan konsumenter, företag och myndigheter.
• E-kronan utgör en direkt fordran på Riksbanken, är angiven i svenska kronor och kan innehas av allmänheten, finansiella institut och företag. Den är tillgänglig i realtid dygnets alla timmar, sju dagar i veckan, 365 dagar om året.
• E-kronan ger inte någon ränta, men bör ha en inbyggd funktion som gör det möjligt att ge ränta i ett senare skede.
• En registerbaserad e-krona kombineras med en värdebaserad lösning som möjliggör offline-betalningar på små belopp och ökar tillgängligheten för grupper som inte vill eller kan ha e-kronakonton.
• Riksbanken tillhandahåller e-kronans grundläggande funktioner, men undersöker möjligheten att utnyttja befintlig digital infrastruktur och bjuder in externa aktörer att föreslå hur interaktionen med slutanvändarna ska utformas.
Detta koncept är ett resultat av projektets första preliminära slutsatser och kan komma att ändras när analys- och utredningsarbetet fortsätter och när projektet haft en dialog med berörda aktörer i samhället. Riksbanken har ännu inte fattat något beslut om att ge ut e-kronor.