Sveriges största sedel- och myntutbyte är nu i det närmaste klart. Fortfarande kan man sätta in ogiltiga 100- och 500-kronorssedlar på bankkonto till och med den 30 juni 2018. Hittills har 92 procent av samtliga sedlar och 46 procent av alla mynt lösts in.

Sedel- och myntutbytet startade för cirka tio år sedan, och många milstolpar har passerats. Att utbytet kom att omfatta hela sedel- och myntserien berodde på att säkerhetsdetaljerna behövde förbättras. Myntens storlek och vikt gjorde att de inte cirkulerade som tänkt, därför var det viktigt att göra mynten mindre, lättare och dessutom nickelfria.

Andra frågor har handlat om logistik och produktion, miljöhänsyn, motivet på sedlarna och mynten och hur hela Sveriges befolkning och utländska besökare skulle få god information om utbytet.

Riksbanken har sedan projektet startade samrått med banker, handeln och värdebolag om hur utbytet rent praktiskt skulle gå till.

Drygt nio av tio sedlar inlösta
Riksbanken har fått in totalt 92 procent av alla sedlar som bytts ut mellan 2015 och 2017. Av de ogiltiga 100- och 500-kronorssedlarna har Riksbanken fått in 93 procent. Dessa sedlar kan fortfarande sättas in på bankkonto till och med den 30 juni 2018.

Av de 20-, 50- och 1000-kronorssedlarna som blev ogiltiga 2016 har Riksbanken fått in 85 procent. Där återstår 1,1 miljarder som går att lösa in hos Riksbanken. Riksbanken löser alltid in ogiltiga sedlar oavsett hur gamla de är mot en avgift på 100 kronor.

Många mynt har "försvunnit"
För en månad sedan, den 31 augusti, blev de äldre 1-, 2- och 5-kronorna värdelösa. Hittills har Riksbanken fått in 46 procent av mynten. Riksbanken räknar med att denna siffra kommer att justeras upp något eftersom det fortfarande finns ogiltiga mynt kvar hos banker och värdebolag.

Det finns flera förklaringar till varför inte fler mynt har kommit in: lågt värde, mynt från 1870-talet och framåt - många av mynten antas helt enkelt vara borta. Dessutom innehåller en mindre del av de äldre mynten silver så de kan ha sålts till mynthandlare eller sparats hemma och en del mynt finns sannolikt hos utländska turister. Riksbanken räknade med att få tillbaka mellan 30 och 50 procent av mynten, bland annat baserat på tidigare myntindragning.

Gamla sedlar blir fjärrvärme och mynten smälts ner
De ogiltiga sedlar som kommer in till Riksbanken makuleras och förbränns i värmeverk och blir fjärrvärme. Mynten smälts ner och metallen återvinns.

Mängden sedlar och mynt minskar
I dag finns det nya sedlar till ett värde av 44 miljarder och mynt till ett värde av 0,6 miljarder. Den totala sedel- och myntmängden just nu är 55 miljarder.

Mängden sedlar och mynt i samhället har minskat under ett antal år. Innan utbytet startade, 2012, var värdet på mynt och sedlar i cirkulation 94 miljarder kronor. 2016 hade värdet minskat till 65 miljarder kronor. Förändringen beror till största del på att mängden tusenlappar har minskat i samband med sedelutbytet. Allmänheten har satt in dem på ett konto och sedan inte tagit ut kontanter igen. Övriga sedelvalörer har också minskat men i mindre omfattning. Minskningen av kontantmängden i stort beror på ändrade betalningsvanor.