Ny forskning från HUI Research visar att ingångslönerna inom detaljhandeln har ökat så mycket att lönerna i princip är konstant från 26 års ålder.

- Våra resultat utgör en stark indikation på att ingångslönerna i detaljhandeln är högre än jämviktslönen, vilket leder till ofrivillig arbetslöshet och att nyanlända inte erbjuds arbeten inom branschen, säger professor Sven-Olov Daunfeldt.

Lägstalönen inom detaljhandeln ökade enligt studien med 49 procent realt (inflationen borträknad) under perioden 2000-2015, medan motsvarande lön för den representativa arbetaren (medianlönen) ökade med 36,5 procent. Studien visar också att lönerna inom detaljhandeln är mycket sammanpressade och att cirka 2/3 av alla arbetstagare har en lön som ligger inom tio procent från någon av de avtalade lägstalönerna.

De förhandlade lönerna ger dock inte hela bilden av löneskillnaderna eftersom de relativt höga ersättningarna för obekväm arbetstid framförallt tillfaller unga och tillfälligt anställda. När ersättningarna för obekväm arbetstid beaktas visar resultaten att den faktiska timlönen för en representativ arbetstagare i princip är konstant från 26 års ålder. Sammantaget indikerar detta att de faktiska ingångslönerna i detaljhandeln är så pass höga att de förhindrar vissa grupper av arbetstagare från att få en anställning.

I syfte att närmare undersöka om sänkta arbetskraftskostnader kan leda till en ökad sysselsättning inom detaljhandeln har effekterna när arbetsgivaravgifterna för unga sänktes år 2007 studerats. Denna reform innebar att arbetskraftskostnaderna minskade relativt mycket för vissa detaljhandelsföretag, medan andra företag var relativt opåverkade.

Resultaten visar att de detaljhandelsföretag som fick relativt stora sänkningar av lönekostnaderna ökade antalet anställda mer än de som fick en mer marginell minskning av lönekostnaderna.

Rapporten finns bifogad i utskicket och kan även laddas ned här.