Samordningsminister Ibrahim Baylan och näringslivsminister Mikael Damberg har fått i uppdrag att skapa ordning och reda på gator och torg i våra större städer. För detta ändamål hade man den 13 februari kallat in kommunpolitiker, Svensk Handel och Företagarna/Butikerna med flera. Tanken är att detta ska vara ett återkommande arrangemang och inte ett tillfälligt projekt.

En halv miljard av regeringens integrationspott ska användas för att öka säkerheten inom handeln bland annat genom att minska segregationen i utsatta kommuner. Centrumområden har identifierats som ett prioriterat område där tryggheten måste öka, vilket dessa resurser delvis kommer att finansiera genom kommunala ordningsvakter och väktare. Samtidigt är det viktigt att påpeka att otryggheten inte är isolerad till centrumområden och att de handlare och andra företag vars skydd inte delvis finansieras av kommunägda centrum inte kan förväntas ha ekonomiska möjligheter att själva ansvara för sin och sina anställdas säkerhet. Upprätthållande av ordning och säkerhet kan inte privatiseras. I detta arbete samarbetar Butikerna med Företagarna som satt upp denna ”önskelista”:

 Företagarna vill:

• Öka polisnärvaron i hela landet. Företagare pekar ut ökad lokal polisnärvaro som den främsta åtgärden för att öka tryggheten, därtill behöver polisen ha kapacitet att snabbt rycka ut vid pågående brott samt när ett brott upptäckts av anmälaren. Samtidigt krävs det fler civilanställda som utreder brott.

• Brott mot företagare måste prioriteras högre än vad det gör idag. Det är viktigt att poängtera småföretagens bidrag till den allmänna tryggheten. Om verksamheter stänger ned p.g.a. otrygghet och utsatthet minskar tryggheten hos medborgare som slutar att vistas i det offentliga rummet. Framför allt i utsatta områden leder detta till ytterligare kriminell aktivitet. Företagens trygghet har stor betydelse för den faktiska, och upplevda, tryggheten i samhället.

• Reformera straffrabatten för att höja straffvärdet och skicka en signal till mängdbrottsförbrytare.

• En förstärkning av det brottsförebyggande arbetet. Här ligger det största ansvaret på Polismyndigheten men det krävs även ökade sociala insatser såväl lokalt som nationellt. I det brottsförebyggande arbetet kan samarbetet mellan polis, socialtjänst, näringsliv och skola spela en stor roll.

• Öka förståelsen för företagare som grupp. Möjligheten till företagarkontakt inom Polismyndigheten, med målet att företagare ska en trygghetsinstans att höra av sig till. Exempelvis genom en till näringslivet dedikerad kommunpolis.

• Fler anmälningar ska utredas. Idag läggs många utredningar ned trots gott bevisläge och möjligheter att lagföra förövare. I de fall utredningar läggs ned ska polisen göra uppföljningar med besked om varför.

• Några av de vanligaste brotten en företagare utsätts för är IT-relaterade. Dessutom är många av de brott som inte anmäls IT-relaterad brottslighet. Detta på grund av företagens erfarenhet av att utredningar oftast blir nedlagda. Polisens kompetens inom detta område måste stärkas.

Övriga frågor:

• Tillträdesförbud i butik: Förslaget har stöd i riksdagen men är något problematiskt ur ett säkerhetsperspektiv. Vem ska se till förbudet efterlevs och hur hanteras ett brott mot förbudet när det väl inträffar?

• Hanteringen av stöldbrott i butik behöver effektiviseras. Se över möjligheterna att effektivisera förhörsprocesser på distans samt möjligheten att genom exempelvis jourdomstolar döma i de ”mindre allvarliga” brotten. Se även över möjligheten för ett förenklat förfarande vid stöldbrott i butik där bötessumman direkt tillfaller handlaren. I sådant fall skulle polisen direkt kunna dela ut bötesbeloppet på plats.

• Försäkringar: Problemet är tydligt; vissa typer av verksamheter (ex. butiker som säljer varor som är lätta för kriminella att omsätta) och inom vissa geografiska områden är företagen svårförsäkrade. Antingen nekas de försäkring eller så blir premien alldeles för hög för att de ska ha råd att bli försäkrade. Lösningen är däremot inte lika tydlig. Kommersiella bolag är skyddade med avtalsfrihet enligt försäkringsavtalslagen, vilket är svårt att ifrågasätta och i så fall kräver ändringar i lagen. Den mest uppenbara lösningen är att öka säkerheten i samhället, vilket skulle öka företagens förutsättningar att få en rättvis företagsförsäkring.

• Organiserad brottslighet och stöldligor: Byggsektorn är en av de mest otrygga och brottsutsatta sektorerna. Stölder av arbetsmaskiner och verktyg uppgår årligen till miljardbelopp, lägg därtill kostnader för förlorad arbetstid och resurser. Företagen bör enklare kunna kameraövervaka sina verksamheter och byggarbetsplatser och med Polismyndighetens ökade möjligheter att övervaka i brottsförebyggande syfte bör denna sektor vara en av de prioriterade. Polisen behöver dessutom ökade resurser att bistå i Tullens arbete. I princip hela Tullens verksamhet ägnas åt införseln av varor. Utförseln av varor måste prioriteras upp för att kunna beslagta stöldgods och lagföra kringresande ligor.

Från Företagarnas rapport:

• En av tre företagare anser att polisens närvaro är tillräcklig för att känna sig trygg. På landsbygden är otryggheten större där endast var fjärde företagare uppger att polisens närvaro är tillräcklig.

• En av tre företag har blivit utsatt för brott de senaste fem åren, där företag med 20 anställda eller fler är mest utsatta. I stort sett ingen skillnad mellan företag som verkar i mindre stad, i storstad eller på landsbygd.

• Lägst trygghet upplevs av företagare inom byggindustrin och konsumenttjänster. Företagare inom tillverkningsindustrin och företagstjänster upplever störst trygghet, där 43 respektive 41 procent upplever att polisens närvaro är tillräcklig.

• Av samtliga företag i undersökningen, som under de senaste fem åren blivit utsatta för brott, har 42 procent avstått från att anmäla detta till polisen.

• Brotten som har begåtts är främst inbrott, bluffakturor, skadegörelse och stöld.

• Företagare är i stort nöjda med polisens bemötande men inte vad gäller myndighetens förmåga att klara upp eller förebygga brott.

• Ökad lokal polisnärvaro upplevs som den främsta åtgärden för att öka tryggheten, följt av att polisen snabbare behöver vara på plats samt att de behöver arbeta mer förebyggande.