2017 har nu passerat med råge och Butikernas säkerhetschef Niklas Sundin gör här en tillbakablick och utvärdering det gångna året. Totalt anmäldes 1,51 miljoner brott under 2017, vilket är ungefär detsamma som under 2016. Sett i ett tioårsperspektiv har de anmälda brotten gott upp med cirka tio procent. Här bryter han ut de brott som är mer specifika för vår bransch. De delar han valt att ta fram är stölder, rån, bedrägerier och inbrott.

Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, så minskade butiksstölderna med 6 procent 2017 jämfört med 2016. Räknat från 2008 är minskningen 29 procent. BRÅ:s statistik bygger på antalet anmälda brott. Mycket tyder på att butiksägare anmäler stöldbrott i allt mindre utsträckning. Enligt HUI Research så anmäler 68 procent av handlarna om de tar en gärningsman på bar gärning. Finns det bara vittnesmål eller kamerabilder anmäler bara 52 procent brottet. Intressant är att hela 22 procent av butiksägarna aldrig anmäler stölder även om de tar gärningsmannen på bar gärning.

Enligt en undersökning som HUI gjort ökade svinnet i dagligvaruhandeln. 2013 utgjorde svinnet 1,43 procent av omsättningen för att under 2016 hamna på 1,6 procent.
Enligt BRÅ:s statistik minskar svinnet i butikerna medan HUI menar att det ökar. Bedömningen utifrån detta är att svinnet troligen ökar, som HUI säger. Anmälningarna som BRÅ presenterar, tyder på att butiksägarna inte ser någon mening i att anmäla stölderna.

För att bekämpa stölderna i butikerna är det viktigt att personalen möter kunderna. En god service ger färre möjligheter att stjäla i en butik. Därför är det viktigt att man som butiksägare ser över sina rutiner.

Minskat antal butiksrån

Under 2017 anmäldes 727 butiksrån vilket är den lägsta nivån under hela 2000-talet. Detta är 111 butiksrån färre än under 2016. I procent blir det en minskning med 13 procent. När det kommer till butiksrån är viljan hos en butiksägare att polisanmäla betydligt högre än vid stölder. Det gör att siffran för butiksrån speglar verkligheten betydligt bättre.

Vad beror då den kraftiga minskningen på? Några säkra svar finns inte men önskan är att det ska bero på minskad kriminalitet, bättre säkerhetsförebyggande arbete i butikerna och bättre polisarbete. Dock har vi från tidigare år sett en förändring av butiksrånen. Det finns signaler som tyder på att allt fler av butiksrånen tar sig karaktären av motvärnsrån i stället för som traditionellt, kassarån. Då motvärnsrån börjar som en stöldsituation men urartar till ett rån, finns det många butiksägare (och även poliser och åklagare) som ser det som en stöld och inte ett rån. Därför finns det en risk att dessa rån aldrig polisanmäls eller rubriceras som rån. I själva verket är det kanske så att rånen i sig inte har minskat, utan viljan att polisanmäla.

Butiksrån med skjutvapen

Även antalet rån med skjutvapen sjönk under 2017 jämfört med 2016. Sett ur ett längre perspektiv har andelen butiksrån (i procent) med skjutvapen minskat. Dock har vi sett att andelen butiksrån med skjutvapen ökat de fem senaste åren, från cirka 33 procent 2013 till cirka 37,5 procent.

Då mycket tyder på att butiksrånen i allt högra grad hänger ihop med butiksstölder, ställs det högre krav på hur personalen bemöter kunderna och jobbar förebyggande mot stölder. Risken uppskattas idag som större att en stöld ska utvecklas till ett motvärnsrån. Därför är det viktigt att butiken har goda rutiner som personalen kan jobba på ett effektivt och tryggt vis.

Inbrott

Inbrott i butiker och kaféer fortsatte att minska även under 2017. Här har vi under en längre tid kunnat se en nedåtgående trend av de anmälda inbrotten. Den tolkning som jag gör utifrån statistiken är att butiksägarna i större utsträckning har börjat se över sitt inbrottsskydd och sina rutiner. Detta har bidragit till att allt färre inbrott lyckas.

Bedrägerier

Bedrägerier i butiker kan delas upp i flera små underrubriker. Det som kommer att lyftas fram här är de tre vanligaste: bluffakturor, internetbedrägerier och databedrägerier.

Bluffakturor har sedan 2007 legat på en mer en dubbelt så hög nivå som det gjorde under och före 2007. Vi har dock kunnat se att även om nivån är dubbelt så stor under 2017 som den var 2007, så minskar antalet anmälda bluffakturor. Till viss del kan detta bero på att bluffakturorna tagit mer form av en vilseledande faktura. En vilseledande faktura är mer ett erbjudande som skickas ut men som är utformat som en faktura. Gärna utformat på ett vis som påminner om en myndighet.

Internetbedrägerier har ökat kraftigt. 2007 anmäldes cirka 6 500 och 2017 strax över 22 000 stycken. Internetbedrägeri är när det finns en online-kontakt mellan människor. Detta kan till exempel vara kreditköp på internet i annans namn, falska webbplatser, varor som ej levereras vid köp, med mera.

Databedrägerier är den av dessa tre som ökat mest och fortsätter att öka i nästan oavbruten takt. 2006 anmäldes cirka 6 200 databedrägerier. 2017 kom det in strax över 100 000 anmälningar! Det som räknas som databedrägeri är skimming av betalkort, uppgivande av annan persons kontouppgifter vid e-handel, utnyttjande av ändrad eller utbytt programvara, med mera.

Bästa skyddet mot olika typer av bedrägerier är tydliga rutiner för de anställda. Att implementera en kultur där man vågar ifrågasätta och ge service.