Nästan 8 av 10 handelsföretag (78 %) upplever att regelbördan har ökat de senaste fem åren. Dagligvaruhandeln samt järn-, bygg- och färghandeln är de branscher som anser att regelbördan ökat mest.
- Krångliga och onödiga regler innebär stora kostnader för handlarna. Regelbördan tar tid, pengar och resurser som handlarna hade kunnat lägga på att utveckla sin verksamhet eller anställa fler medarbetare, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Svensk Handels rapport ”Värsta reglerna” visar att dagligvaruhandlarna främst upplever att Livsmedelslagstiftningen tar tid. Egenkontroll av livsmedel samt dokumentationshantering i verksamheten är de moment som är mest betungande.

Bland sällanköpshandlarna är det främst skatteregler och arbetsrätten som kräver resurser. Av skattereglerna är de mest krävande delarna momsredovisning och skattedeklaration.

För att minska regelbördan för handelsföretagen vill Svensk Handel att en maximal tidsgräns för handläggning i stat och kommun införs, att principen en ”regel in, en regel ut” börjar användas samt att företagen inte ska betala för den tillsyn som aldrig äger rum.

- Vi ska inte införa fler regler än vad vi klarar av att följa. Regler behövs men de ska vara tydliga och logiska. Det ska vara lätt att göra rätt. För att upprätthålla förtroendet är det viktigt att reglerna tillämpas lika för alla företag, säger Mats Hedenström.

Värsta Reglerna 2017