I går var det fettisdagen och då äts det överlägset flest semlor runt om i Sverige, även om vi nuförtiden tjuvstartar säsongen redan i samband med jul.

Svenskarna köper i genomsnitt 4-5 semlor per person och år vilket totalt betyder drygt 40 miljoner semlor varje år, enligt branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer.

För bageribranschen är januari och februari ganska tröga försäljningsmånader. Semlorna är det som räddar oss, menar Martin Lundell, vd för Sveriges bagare & konditorer.

– Den här veckan har en jättestor betydelse. Den sätter bageribranschen på kartan och befäster den svenska konditoritraditionen och sedan har den ju en ekonomisk betydelse. I dag pratas det mycket om stödpaket, det här kan man kalla branschens eget stödpaket. När det är som sämst försäljning i övrigt säljer vi semlor, säger Martin Lundell och påpekar att upp till arbetskraften utgör 50 procent av branschens totala kostnader.

Den vanligaste semlan är en bulle som bakas på vetemjöl, mjölk, smör, socker, jäst och kardemumma. Locket kan antingen skäras av eller klippas ut i rund eller trekantig form. Fyllningen består vanligen av mandelmassa och grädde.

Semlan kallas även fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg. En hetvägg kallas en semla som serveras i en djup tallrik med het mjölk. Namnet semla kommer från det latinska ordet simila som betyder vetemjöl. Semlans inträde noterades första gången i Stockholm år 1679 men att använda mandelmassa i tillverkningen blev inte vanligt förrän i mitten av 1800-talet, enligt Sveriges bagare & konditorer.