En nyligen publicerad rapport pekar ut urbanisering, stressat familjeliv, förändringar i skolan och "curlande" föräldrar som nyckelfaktorer. Även för det mänskliga samhällets utveckling är leken av grundläggande betydelse.

Leken är av central betydelse för barnens välmående och utveckling. Ny forskning visar att denna lek är hotad. Bidragande faktorer är den ökade urbaniseringen, ökad stress i familjelivet, och förändringar av utbildningssystemet. Detta framgår tydligt i en rapport som publicerades av en grupp lekexperter i månadsskiftet.

Intressant ur ett svenskt perspektiv är också att föräldrars uppfattning om faror leder till ett överbeskyddande beteende som omöjliggör barns lekfulla sätt att själva upptäcka, testa gränser och lära sig hantera risker.

I rekommendationerna till åtgärder för politiska beslutsfattare ingår bland annat att främja allmänhetens förståelse och medvetenhet om betydelsen av lek, att uppmuntra och förbättra bestämmelser som reglerar tid och rum för barns lek.

Ledande europeiska forskare, från olika akademiska discipliner, har bidragit till rapporten som har sammanställts av Dr David Whitebread, en utvecklingspsykolog och specialist på utbildning för unga barn, från University of Cambridge.

- Det vore klokt för varje samhälle som vill dra full nytta av lekens fulla potential att erbjuda barn bra möjligheter till att leka, sade David Whitebread, vid presentationen av rapporten i Europaparlamentet.

Det finns bevis för att lek är grundläggande för att stödja en rad intellektuella, emotionella och sociala förmågor. Till exempel är leken ett avgörande bidrag till barns utveckling av språk och sin förmåga att kontrollera sina egna kognitiva och emotionella processer.

Enligt rapporten är det därför logiskt att barnen som blir berövade möjligheten att leka får en betydligt sämre utveckling. Enligt Dr Whitebread innebär till exempel detta att barn som börjar traditionell skolundervisning i yngre åldrar varken lär sig mer eller tidigare.