För andra året i rad deltog Butikerna i samarbete med Företagarna med flera seminarier under Almedalsveckan i Visby. Denna gång tog vi upp två aktuella ämnen: Säkerhet samt ungdomsarbetslöshet och ob-tillägg.

Butiken - den nya banken var namnet på det första seminariet där Butikernas vd säkerhetschef Lars Eklund medverkade tillsammans med Pontus Ellefsson, vd i Kuponginlösen.

På senare tid har det öppnats spännande möjligheter till nya tjänster i butik. Många av dessa är kopplade till hantering av kontanter och idag är det i stort sett bara handeln som hanterar kontanter. Det innebär många nya tjänster och lösningar men ställer också höga krav på säkerheten i butiken för både kunder och medarbetare. Vilka krav ställer detta på butiksägare, banker och konsumenter?

- Trenden är tydlig, menade Pontus Ellefsson och gav ss lite siffror om utvecklingen.

- 2010 genomfördes 225 miljoner bankomatuttag på i genomsnitt 900 kronor. Antalet kortbetalningar hade förra året ett värde av 792 miljarder och sju av tio bankärenden sker idag i vid datorn i hemmet. Allt fler bankkontor blir kontantlösa inom en treårsperiod och på mindre orter och i glesbygd minskar tillgängligheten att ta ut kontanter, växla valutor och sätta in pengar. Företagens möjligheter att sätta in dagskassor försämras också.

Kuponginlösen har utvecklat tjänsten Kassagirot som har möjliggjort att butiken blir "den nya banken". Man hanterar rabatter och betalningar i cirka 7 000 butiker idag. Här kan kunderna betala räkningar, sätta in pengar, ta ut pengar och lösa in utbetalningskort. Vidare kan de som är ombud skicka och ta emot pengar samt köpa utländska betalningsmedel. Utöver Kassagirot finns även ICA-banken och KF Sparkassa som har liknande tjänster.

Att möjligheten medför problem står helt klart då kontanterna helt enkelt hamnar i butikerna. Lars Eklund påpekade också ett annat problem som drabbar handel där man jobbar med kommissionsförsäljning och provisionsbaserad försäljning. Där man alltså har hand om kontanter åt andra aktörer.

- I en genomsnittlig servicebutik kommer exempelvis bara 20 procent av försäljningen från egna varor. Resten är olika ombudstjänster som Svenska Spel, ATG, Kassagirot och lokaltrafikbolag, berättade Lars Eklund och tillade att det i sammanhanget finns "kravställare" på säkerhet.

- Försäkringsbolagen och Arbetsmiljöverket ställer krav på utrustning. Utrustning om handlaren måste betala själv.

Det är inte rimligt – om ens möjligt – att handlaren ska betala för att bankernas tidigare åtaganden nu görs i butikerna. Det finns två vägar att gå menade Lars Eklund.

- Dels måste aktörer vars pengar handlarna hanterar vara med och investera för ökad säkerhet. Men på lång sikt innebär utvecklingen att butikerna också måste ta bort sina kontanter. Att kostnadsbelägga kontantuttag och ta bort transaktionskostnader är medel för att nå dessa mål.

Så kan handeln minska ungdomsarbetslösheten var titeln på seminarium nummer två där Lena Hedö från Leksaksbranschen och Lars Ilmoni från Företagarna medverkade. Man kan säga att det gjordes ett litet utspel när man i inledningen menade att moderna OB-tillägg och flexibla anställningsformer skulle kunna innebära att handeln kan anställa fler.

Sveriges handlare dignar under höga kostnader för OB-tillägg eller struntar helt enkelt att anställa extrapersonal på helger och kvällar för att man inte har råd. Istället arbetar ägaren själv eller någon i familjen i butiken. OB-tilläggen är anpassade för ett samhälle på 1970-talet och är i högsta grad omoderna idag. Det som är obekväm tid för en kan vara bekväm tid för en annan och tvärt om.

- Ungdomars första arbete är oftast inom handeln. En minskning, eller helt enkelt ett slopande av OB-tilläggen, skulle öppna för att tiotusentals ungdomar skulle kunna beredas arbete inom handeln, påstod Lena Hedö från Leksaksbranschen och beskrev först hur upplägget med OB-tillägg i handelsavtalet ser ut idag.

- På vardagarna är det 50 procents påslag efter klockan 18 och 70 procent efter klockan 20. På lördagar efter klockan 12 och hela söndagarna är påslaget 100 procent.

Hon gick sedan vidare med ett intressant räkneexempel som utgick från att det finns cirka 110 000 butiker totalt sett i landet.

- Hotell- och restaurangbranschen har ett OB-tillägg på 19,20 kronor per timme. Om en helgextraanställd 20-åring skulle avlönas på det viset i stället för som idag, skulle det ge 94, 34 kronor över per timme. Vilket i sin tur skulle kunna ge drygt 71 000 nya helgextra-arbeten!

Ungdomsarbetslösheten och småföretagen är ett av de områden som Lars Ilmoni, utbildningsansvarig på Företagarna, arbetar med. Han berättade att man under hösten ska göra en analys av samtliga kollektivavtal på marknaden.

- Vi ska undersöka vilket som är bäst. Dessutom titta på olika anställningsformer och vilka utbildningsinslag som finns. De uppgifter som Butikerna beskriver här och nu är mycket intressanta, vi kommer definitivt att gå vidare med det här.

Bengt Hedlund, vd i Butikerna, sammanfattade seminariet med att poängtera att ob-tillägg i handeln inte är något man förändrar över en natt.

- Vår uppgift just nu är att peka på problemen. OB-tilläggen är otidsenliga och det är nödvändigt med en modernisering. Om sedan förändringen leder både till bättre förhållanden för handlarna och minskad arbetslöshet, så är det en ren samhällsnytta i frågan.

Ett tredje seminarium ingick i den förmiddag som Butikerna arrangerade i Företagarnas lokal på Mellangatan i centrala Visby. Det var Svensk Servicehandel & Fast Food som tog upp problematiken kring illegala cigaretter.

Text: Gunilla Pihlblad
Foto: Ann Hedlund